Mitt i Uppsala finns en plats där stadens äldre historia fortfarande kan spåras under det moderna gatunätet. Dragarbrunn var inte bara en brunn, utan också ett namn som knöts till gator, stadsgränser och förändringar i den urbana miljön. Vid hörnet av S:t Persgatan och Dragarbrunnsgatan fanns brunnen kvar ända fram till 1870-talet. Även om själva konstruktionen inte längre syns i stadsbilden berättar arkeologiska undersökningar mycket om platsens betydelse och om hur Uppsala fungerade under äldre tid.
Varifrån kommer namnet?
Namnet Dragarbrunn har en komplicerad historia, och någon helt säker förklaring finns ännu inte. En möjlig utgångspunkt är en äldre gata eller gränd som kallades Dragarebrogatan eller Dragarbrogatan. Denna gata kan i sin tur ha fått sitt namn efter en bro, Dragarbron, vars exakta läge är omdiskuterat.
En teori är att bron låg över ett äldre stadsdike. Bron kan då ha haft en praktisk funktion: att hindra boskap från att ta sig in i staden. Om Dragarbron låg i närheten av dagens Dragarbrunnsgata kan brunnen ha kallats Dragarbrogatsbrunnen. Med tiden kan detta långa namn ha förkortats till Dragarbrunnen och senare Dragarbrunn.
Namnet är belagt sedan 1645. Platsen vid hörnet av S:t Pers- och Dragarbrunnsgatorna är däremot dokumenterad sedan 1773. Det betyder att namnet har en lång historisk kontinuitet, även om både gatornas sträckning och bebyggelsen runt omkring har förändrats upprepade gånger.
En brunn med medeltida rötter?
Den äldsta historien är svårare att fastställa. Brunnen har med största säkerhet funnits redan på 1630-talet. Det är också möjligt att den kan kopplas till en brunn som nämns i brev från Erik XIV år 1563. Den identifieringen är dock inte säker, och därför bör den äldre dateringen betraktas som en intressant möjlighet snarare än ett fastslaget faktum.
Dragarbrunnens historia speglar samtidigt ett vanligt problem inom stadsarkeologin. Brunnar byggdes ofta om när marken omkring dem förändrades. Överbyggnader ersattes, pumpar moderniserades och äldre delar togs bort utan att någon alltid dokumenterade arbetet noggrant. Därför är det ofta den underjordiska, senare delen av en brunn som bevaras, medan det som syntes ovan mark försvinner när gator och hus byggs om.
- Namnet Dragarbrunn är känt sedan 1645.
- Brunnen låg vid hörnet av S:t Persgatan och Dragarbrunnsgatan.
- Platsen är dokumenterad där sedan 1773.
- Brunnen fanns kvar fram till 1870-talet.
- Den äldre konstruktionen ovan mark är inte bevarad.
Vad utgrävningarna visade
Flera arkeologiska undersökningar har gjorts av Dragarbrunn. Den mest detaljerade dokumentationen kom vid en utgrävning 1965. Då upptäcktes en konstruktion av tegel med en timrad underdel. Ovanför brunnen fanns ett sexkantigt fundament, där pumpen hade varit fäst. Konstruktionen visar att brunnen inte var en enkel grop i marken, utan en omsorgsfullt uppbyggd anläggning som anpassats för långvarig användning.
Vid undersökningen var brunnen täckt av tre stora, prismatiskt formade stenar. Under det sexkantiga fundamentet låg två tunna järnbalkar tvärs över brunnens öppning. På balkarna fanns ett trälock. Denna kombination av sten, järn och trä visar hur brunnens öppning hade säkrats, samtidigt som pumpen kunde vara placerad ovanpå fundamentet.
Brunnen innehöll inget vatten när den grävdes ut. I sin helhet var den ungefär 5,2 meter djup. Efter att konstruktionen hade mätts upp och fotograferats fylldes brunnen med grus. Det innebär att den arkeologiska dokumentationen är särskilt viktig: den bevarar kunskapen om en anläggning som inte längre kan undersökas på samma sätt på platsen.
Den historiska platsen dragarbrunn hjälper därför till att förstå hur Uppsala en gång hämtade och hanterade vatten. Dragarbrunn ska inte bara ses som ett namn på en gata, utan som ett konkret spår av vardagsliv, tekniska lösningar och äldre stadsplanering.
Så kan fynden tolkas
Dragarbrunnens olika delar berättar om flera skeden i platsens historia. Den timrade underdelen kan ha tillkommit när brunnen först anlades eller byggts om. Teglet visar att konstruktionen senare förstärktes eller förändrades. Det sexkantiga fundamentet hör sannolikt samman med en pumpanläggning, vilket gjorde det möjligt att hämta upp vatten utan att öppna brunnen direkt.
Det går däremot inte att rekonstruera brunnens övre utformning i detalj. Inga tillräckligt bevarade delar visar hur den såg ut ovan mark under de olika perioderna. Den kan ha förändrats flera gånger, och varje ombyggnad kan ha ersatt delar av den tidigare överbyggnaden. Därför är det mer korrekt att tala om en plats med flera byggnadsskeden än om en enda oföränderlig brunn.
- Identifiera platsens historiska läge vid S:t Persgatan och Dragarbrunnsgatan.
- Skilj mellan säkra uppgifter och teorier om Dragarbron och namnets ursprung.
- Studera utgrävningsresultaten: timmer, tegel, järnbalkar och pumpfundament.
- Kom ihåg att den synliga stadsbilden har förändrats sedan brunnen användes.
- Se Dragarbrunn som en del av Uppsalas större kulturmiljö, inte som ett isolerat fynd.
Dragarbrunn i dagens Uppsala
I dag är Dragarbrunn framför allt ett historiskt och geografiskt namn. Den ursprungliga brunnen är inte synlig, men platsens läge och dokumenterade konstruktion gör den till ett viktigt kulturhistoriskt spår. Den visar hur en vardaglig anläggning kunde ge namn åt en gata och hur ett lokalt minne kunde leva kvar långt efter att brunnen tagits ur bruk.
Berättelsen om Dragarbrunn förenar flera nivåer av Uppsalas historia. Här möts osäkra namntolkningar, äldre trafikleder, stadens diken och behovet av vattenförsörjning. De arkeologiska resterna ger dessutom en konkret bild av hur människor byggde och underhöll brunnar. Även när själva platsen har täckts över fortsätter den därför att vara betydelsefull för förståelsen av den äldre staden.
Den som rör sig längs Dragarbrunnsgatan kan alltså se området med nya ögon. Under dagens gator finns spåren av en brunn som användes under flera århundraden, byggdes om mer än en gång och till slut försvann ur stadsbilden. Genom bevarade uppgifter, arkeologiska fotografier och noggranna beskrivningar lever Dragarbrunn ändå vidare som en tydlig del av Uppsalas kulturella landskap.